Sjukdomar och Besvär

Keratit betyder hornhinneinflammation och ger oftast symtom som fotofobi, smärta/skav, purulent sekretion eller synnedsättning. Den vanligaste keratiten i norden orsakad av stafylokocker eller adenovirus, varför det är viktigt att tänka på hand/ögonhygienen vid
sjukdom och då inte bära kontaktlinser. Vid misstanke om keratit ska du söka ögonvård, antingen sjukvården eller optiker som utreder vad det rör sig om och remitterar vidare vid behov.

Katarakt eller gråstarr som det också kallas är en av de absolut vanligaste åkommor som drabbar det mänskliga ögat. Det vanligaste är att det kommer utav ålder då linsens annars klara färg övergår i gul ton och sedan blir mer och mer opak. Detta brukar upplevas genom
en ökad bländningskänsla och på sikt sämre syn rent allmänt. Katarakt kan också orsakas av trauma, strålning eller vissa läkemedel mm.

Katarakt åtgärdas genom en operation där linsens då grumliga innehåll avlägsnas för att sätta in en konstgjord lins. Detta är i regel en okomplicerad operation.

Ytterst på ögat finns ett tunt skikt vätskeskikt, tårfilmen. Dess funktioner är flera. Den ska dels smörja ögat och hålla det fuktigt, syresätta hornhinnan och föra bort partiklar. Tårfilmen består av flera komponenter och sammansättningen av dessa är väsentlig för hur väl den
fungerar. Blir det obalans i denna blandning fungerar den inte som den ska och det kan innebära skilda besvär beroende på vad som är fel i sammansättningen. T.ex. om det är brist på de feta komponenterna blir tårfilmens smörjande egenskaper dåliga även om det
är mycket vätska i ögat. Därför kan det upplevas som att ögonen skaver och torra samtidigt som de rinner, något som annars kan låta motsägelsefullt.

Torra ögon är idag ett vanligt problem. Inte minst eftersom vi i stor utsträckning sitter framför en bildskärm i ett luftkonditionerat kontor flera timmar om dagarna. När vi tittar på en bildskärm blinkar vi nämligen inte lika ofta och inte lika fullständigt som vid t.ex. ett
samtal. Det finns en mängd hjälpmedel mot torra ögon men det är viktigt att ha rätt sort för bästa effekt. Vid undersökning på Synkliniken gör vi då det är aktuellt en omfattande analys och bedömning av din tårfilm och föreslår lämplig åtgärd. Åtgärderna kan vara dels
behandlingar på kliniken, såsom pluggning av tårkanaler, ögonlockbehandling, IPL-behandling men även ordination av droppar/salvor och egenvård.

Vi har ett omfattande sortiment av tårsubstitut som är helt fria från konserveringsmedel och är hyaluronanbaserade.
Hyaluronan finns naturligt i kroppens bindvävnader, navelsträngen och i ledvätskorna. Dessutom finns det naturligt i ögat, tårfilmen, tårkörteln och hornhinnans yttersta lager. Varje hyaluronanmolekyl kan binda upp till 1000 sin egen vikt vatten.

Dess positiva egenskaper är flera;
– Smörjande
– Skydd mot oxidativ skada orsakad av fria radikaler.
– Sårläkning
– Antiinflammatoriskt.

Glaukom kallas ofta för grönstarr men blandas då lätt ihop med gråstarr som inte på något sätt har med varandra att göra. Glaukom är en skada som sker på synnerven till följd av för högt tryck i ögat. I ögat produceras ständigt kammarvätska som tillser att ögat håller sin form
och spänst. Då det ständigt produceras vätska dräneras det även i förhållande till produktionen. Skulle produktionen blir för hög alternativt att dräneringen blir för dålig ökar trycket. Då synnerven tagit skada ger det synfältsdefekter som kan vara svåra att upptäcka
själv men upptäcks snabbt med en synfältsanalys

Vid ögonundersökning tittar vi på synnerven så att den inte har ett onormalt utseende, mäter ögontrycket och gör en synfältsanalys. Dessa moment ihop med din berättelse och medicinska historia gör att vi har goda chanser att upptäcka glaukom innan det hinner
orsaka skador på dina ögon. Glaukom är en typisk sjukdom där det gör stor skillnad hur tidigt den upptäcks. Den som har drabbats ska så snart som möjligt komma under vård där först och främst trycket hålls nere.

Irit, eller regnbågshinneinflammation, brukar delas in i akut och kronisk. Vanligast av dem båda är den akuta sorten som är en autoimmun reaktion där irisen blir inflammerad. Ögat blir då rött och det smärtar. Smärtan kommer av att irisen som vanligt ändrar form vid ackommodation och ändrade ljusförhållanden men nu är mycket öm. Akut irit kan drabba vilken frisk person som helst och återkomma under livet men några grupper har ökad risk att drabbas mer krekvent. De är de som lider av Bechterews sjukdom, ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Akut irit är absolut vanligast att få på ett öga, bara i undantagsfall på båda ögonen samtidigt. Behandlingen mot irit är kortisondroppar och tar i regel inte längre tid än en vecka. Under tiden ges ofta pupillvidgande droppar som minskar smärtan vid ackommodation och ändrade ljusförhållanden samt motverkar risken för sammanväxt av iris och den kroppsegna linsen.

Efter behandlad akut irit finns som regel inga symtom.Kronisk irit yttrar sig sällan genom smärta eller rött öga utan oftast genom synförsämring. Den är oftare kopplad till andra sjukdomar varför upptäckt av kronisk irit vanligen följs av medicinsk utredning.

Makuladegeneration eller gula fläcken som det ofta kallas är ett av de vanligaste degenerativa förändringen i ögat. Här vill vi presentera en del fakta för dig som fått diagnosen eller känner någon som råkat ut för det.

Viktigt att känna till är att makuladegeneration inte leder till blindhet utan påverkar endast detaljseendet, det centrala seendet. Detta eftersom det är makula som är skadad. Makula kallas vardagligt för gula fläcken vilket har lett till att förändringen i sig ofta kallas gula
fläcken.

Bakom ögats lins, in mot näthinnan, finns en segflytande kropp som fyller ut större delen av ögat. Den kallas glaskroppen och är normalt sett transparent. En vanlig utveckling i glaskroppen är att det bildas glaskroppsgrumlingar, stelnade eller delvis stelnade
geléklumpar som rör sig i glaskroppens vätska. Dessa  uppfattas ofta som prickar, fläckar eller ”flugor” som far runt i synfältet. De är normalt sett ofarliga men kan vara anledning till en grundlig ögonundersökning om de ökar i antal. Ett annat normalt sett ofarligt tillstånd i glaskroppen är när den med åren skrumpnar ihop något och då lossnar från näthinnan. Detta kallas glaskroppsavlossning.

Om du upplever blixtar eller gardinfenomen i synfältet bör du få dina ögon undersökta.

Näthinneavlossning drabbar oftast medelålders till äldre personer och kan ha ett flertal orsaker. En av de vanligaste är att glaskroppen med åren skrumpnar ihop och lossnar från sina fästen. Den kan då slita med sig näthinnan och skapa ett hål i den där sedan
vätska tränger in varpå näthinnan släpper. Ofta sker detta med början i periferin så att synfältet minskar utifrån och in.

Näthinneavlossning känns inte utan kan bara upplevas av synintryck. Det är viktigt att vara observant på uppkomna blixt- och gardinfenomen. Vid misstanke om näthinneavlossning ska ögonvård sökas så snart som möjligt.

Det senaste inom keratokonusforskning
Keratokonus är en ögonsjukdom som påverkar corneas form så att den förändras från att vara en kupol till att bli konformad på grund av central uttunning. Historiskt sett har keratokonus kopplats till en defekt i supeoxide dismutase 1 (SOD1) genen. Enligt Dr.Cristina Kenney, är det mer än sannolikt att keratokonus är kopplat till multipla gener. Keratokonus har tre patologiska former; corneal uttunning, oxidativa skador och instabilitet i den främre delen av cornea och de har kopplingar sinsemellan. Dr. Kenney listade följande om
patofysiologi och växelverkan i sin föreläsning.

– Degenerativa enzymer leder aktivt till degeneration av celler och kan indikera att inflammatoriska förlopp är inblandade.
– Obalans mellan cytotoxiska Reaktiva Oxygener (ROS) och Reaktiva Nirtogener (RNS) leder till en ackumulering av toxiska biprodukter och celldöd. Dessa cytotoxiska reaktiva förändringar är oftast kopplade till UV-strålning.
– I en cornea med keratokonus dubblas (mitokondriellt) mtDNA defekt och det leder till oxidativa skador, nedsatt energiproduktion, nedsatt cellfunktion och ökad apoptos.
– Corneae med keratokonus har celler med ökad känslighet för stressämnen och de är utsatta för högre oxidativ stress vilket leder till att multipla gener inverterar (Superoxide dismutase). En sidoeffekt är ett reducerat antal förankrade fibriller vilket leder till instabilitet
och uttunning av cornea.

Dr. Kenney gav några förslag på hur man bör behandla ögon med keratokonus. Minska stresspåverkan och skydda ögonen från UV strålning (ROS/RNS). Allergimedicinering och icke steroid anti-inflammatorisk medicinsk behandling kan hjälpa. Vitamin C har en positiv
effekt på bildandet av collagen och extracellulära matrix. Antioxidanta  kosttillskott, liknande medicinering som vid AMD (åldersförändringar i gula fläcken), en omväxlande mix av näringsämnen, grönt te och vindruvor har positiv effekt.

Väl tillpassade kontaktlinser ökar nivåerna av cytokinin vilket kan trigga immunförsvaret genom att attrahera inflammatoriska celler och därmed hjälpa till att begränsa inflammationer. Och det är tillräcligt att använda återfuktande droppar och att undvika att gnugga ögonen. Keratokonuspatienter bör inte röka. I framtiden kommer vi kanske få se lokal behandling i form av enzymatiska inhibitatorer.

Text: Optometrist M.Sc. Ståle Gyth. British contact lens associations kliniska konferens.
2010/02.